Ätstörningar

De senaste åren har man kunnat se att antalet unga som drabbas av en ätstörning bara blir fler och fler, och dessutom går problematiken allt nedåt i åldrarna. Enligt Dagens Medicin har antalet flickor mellan 12-17 år som har blivit diagnostiserade för en ätstörning ökat från cirka 2 100 till 3 400 personer mellan åren 2016-2023, vilket är mer än en fördubbling. Andelen pojkar som drabbas av en ätstörning är lägre än andelen flickor, däremot tros det finnas ett stort mörkertal i antal sjuka pojkar. 

Olika typer av ätstörningar

Anorexia nervosa 

Anorexia är den diagnos som är den mest välkända diagnosen när det gäller ätstörningar. Själva begreppet anorexia nervosa betyder "aptitlöshet" vilket ger en felaktig bild av sjukdomen då den insjuknade har aptit och matlust, men en stark ovilja till att äta. Oviljan till att äta handlar vanligtvis om att minska i vikt, stark ångest kopplad till mat eller att individen har ett stort behov av att ha kontroll. Då den sjuke oftast tappar mycket i vikt under en kort period, är det relativt enkelt för omgivningen att förstå att något är fel.

Bulimi

Bulimi är en ätstörning som går ut på att sjuke hetsäter för att sedan försöka göra sig av med maten, genom exempelvis kräkningar, laxerande medel, restriktivt ätande eller en överdriven träning.

I jämförelse med anorexia är det svårare att upptäcka att personen är sjuk, då personen fortfarande äter och att vikten oftast inte förändras lika drastiskt. Det finns dock signaler som tyder på bulimi, som att personen äter stora mängder mat under en kort period, går på toa efter maten, har en låg självkänsla och äter gärna ensam.

En bulimi som pågår under en lång period kan leda till allvarliga skador på kroppen, såsom hjärtproblem, irritation och blödningar i magens slemhinnor och matstrupe, frätskador på händer och tänder och oregelbunden menstruation.

Bulimi anses som en mycket tabubelagd diagnos, där den sjuke ofta skäms över sin problematik. Det är viktigt att omgivningen då behandlar den sjuke och hens problem med respekt och söker vård i god tid, för att göra det lättare för personen att bryta sitt destruktiva beteende. 

AFRID - restriktiv ätstörning 

AFRID skiljer sig en del från de andra ätstörningarna. Den sjuke har då inget mål att gå ned i vikt, utan har problem med att äta. Det finns flera orsaker till att den sjuke inte äter tillräckligt; generellt ointresse av att äta, rädsla för att kräkas eller sätta i halsen eller obehag av vissa livsmedel och konsistenser. 

Personer som lider av AFRID får däremot snarlika symptom och konsekvenser som personer med anorexia. Det är därför viktigt att behandla ätstörningen i god tid, så att tillståndet inte förvärras och förhindra att personen ska få allvarliga och långvariga hälsoproblem. 

Ortorexi

Ortorexi är ännu ingen fastställd enskild diagnos, utan klassas in under andra specificerade ätstörningar. Begreppet används dock ofta för att beskriva när en person har en överdriven besatthet av "hälsosam" mat. Ofta brukar personen även ha ett stor besatthet av träning och sin hälsa. 

Dessa personer som lider av denna problematik har lätt att dölja problemen, genom att dölja sig bakom den hets som finns i samhället att vara hälsosam. Att vara överdrivet hälsosam i vårt samhälle är något som även uppmuntras, vilket kan göra så att den sjuke inser sin problematik. 

Det är viktigt att den sjuke söker hjälp, även fast problematiken inte är skadlig på kroppen. Ätstörningar är en psykisk sjukdom som inte alltid behöver skada oss fysiskt, men som påverkar vår psykiska hälsa och kan ge stora konsekvenser på lång sikt. Det är inte heller ovanligt att en ätstörning utvecklas vidare; personer med ortorexi kan exempelvis övergå till anorexi. 

Andra specificerade ätstörningar

Andra specificerade ätstörning är när man har en ätstörning som inte uppfyller de kriterier för de ovanstående ätstörningsdiagnoserna, eller pendlar mellan dem. Ofta är denna diagnos inte lika livshotande, däremot kan den psykiska måendet vara minst lika drabbat. Det är viktigt att du som sjuk inser att du är tillräckligt sjuk att söka vård - bara tanken på att man inte är "för sjuk" är sjukt! 

Tecken som tyder på att du lider av en ätstörning

• Du har en ökad fixering av sin kropp, vikt och mat

• Du får ångest över hur du ser ut, hur din kropp känns eller över att ha ätit

• Du hoppar över måltider, äter ofta ensam eller väldigt långsamt

• Du slutar att äta när du egentligen är hungrig eller att du har svårt att sluta äta, trots att du är mätt

• Du tänker ofta på mat, och delar in de i "förbjuden" och "tillåten" mat

• När du är ensam kan du börja äta stora mängder "onyttig" mat

• Du gör dig av med mat genom att exempelvis kräkningar

• Du har andra kompensationsbeteenden, såsom överdriven träning eller restriktiv mathållning innan eller efter ha ätit "onyttigt" eller en "normalportion"

• Du kan få ångest när du inte utövar dessa kompensationsbeteenden

• Du har vissa beteenden, såsom att ofta kolla på din kropp i spegeln, att ofta väga sig eller alltid försöka minst av alla under en måltid

Tecken som tyder på att någon i din omgivning kan lida av en ätstörning

• Personen börjar att isolera sig själv och spenderar mer tid i sin ensamhet

• Personen upplevs som mer nedstämd, trött och orkeslös

• Personen går ned i vikt

• Utebliven mens

• Personen får en överdriven träning och medvetenhet om hälsa, vikt, mat och träning

• Personen börjar att klä sig i större kläder, för att dölja sin kropp

• Personen äter långsamt, dela maten i små delar, plockar ut specifika råvaror i en rätt och äter ofta ensam

• Personen får en ändrad aptit, med minskade portioner eller stora mängder på kort tid

• Vid kommentarer om personens matbeteende, blir personen arg eller drar sig tillbaka

• Personen blir intresserad av matlagning och vill ofta planera eller veta i förhand vad som ska ätas. Om planerna blir ändrade kan detta påverka personens humör och mående

• Personen börjar i större grad tacka nej till tillställningar som involverar mat

• Personen går ofta på toa efter måltider

• Personen får skador på fingrar och händer och ökat håravfall

Det är viktigt att komma ihåg att varje persons beteende skiljer sig åt, beroende på person och vilken typ av ätstörning personen har drabbats av. Då den sjuke oftast är rädd eller inte vill ta hjälp, är det vanligt att personen blir duktig på att undanhålla sina beteenden och problem. Som närstående till någon som blir sjuk är det viktigt att vara förlåtande mot sig själv över att man inte har förstått allvaret innan. Däremot är det viktigt inför framtiden att omgivningen konstant är uppmärksam på personens beteende, så att läget inte förvärras.

Alla forskare är överens om att man bör söka hjälp så fort som möjligt, för att förhindra att situationen inte förvärras. Ju tidigare man söker och får vård, desto enklare är det att bryta de destruktiva mönstren och bli frisk.

Var söker jag vård?

Du som drabbad eller anhörig kan vända dig till flera olika ställen för att få den hjälp som ni behöver. Vi rekommenderar att en anhörig till den sjuke tar ansvaret för att personen ska få rätt vård. I och med den underbemanning som finns inom vården, kan vårdköerna ofta vara långa och det kan ta tid och kraft att lyckas få hjälp. Som sjuk finns oftast inte varken kraften eller motivationen till att försöka få hjälp, och risken att hjälpen uteblir är stor. 

För att få rätt hjälp är det viktigt att den anhörige är medveten och väl insatt i den drabbades sjukdomstillstånd. Vi rekommenderar att ni först bokar tid med er vårdcentral för att ta prover och ett samtalsmöte. På så sätt kan ni skapa er medicinskt underlag till er remiss, vilket ökar chanserna att få vård snabbt. Om den sjuka personen är så allvarligt sjuk att du är orolig över hens liv, ber vi dig att omedelbart åka in.

Hur ska jag bete mig om jag har en anhörig som är sjuk?

Ätstörningar är både komplexa och allvarliga, där den sjuke oftast inte har motivationen eller viljan att bli frisk. Personens omgivning blir därför avgörande för tillfrisknandet. Det kan vara svårt att veta hur man ska agera då den sjuke oftast inte vill prata om sjukdomen, samt att det finns en stor rädsla att man råkar säga något som förvärrar situationen.

Utifrån erfarenhet vill vi uppmuntra dig att våga fråga och prata om hur personen mår. Genom att göra det signalerar du att det finns människor som bryr sig och som vill finnas där som stöd. Även om personen utåt sett inte verkar vilja ha hjälp, finns ofta en inre önskan att bli fri från sjukdomen – trots att det kan vara svårt att släppa den känsla av kontroll och trygghet som ätstörningen ger. Många som drabbas av ätstörningar isolerar sig från sin omgivning för att skydda sjukdomen, men behovet av att prata finns ofta kvar. Genom att visa att du är där och lyssnar utan att döma ökar chansen att personen vågar öppna upp och berätta vad som är fel.

Vid tillfrisknande spelar omgivningen en avgörande roll, och vilken roll du tar beror ofta på situationen och din relation till personen.

För dig som förälder är det viktigt att skapa en trygg och stabil miljö genom att sätta tydliga gränser och ha en nära uppsikt över ditt barns matbeteenden. Om du som förälder inte har kontroll över maten, är risken stor att ditt barn ska fortsätta med sitt destruktiva beteende. Det är däremot viktigt att du är tydlig att du gör detta av kärlek och inte som "bestraffning". Den sjuke behöver ett stort stöd i kampen mot tillfrisknande och det är då viktigt att du ger kärlek och trygghet.

En annan viktig faktor för att stötta personen i tillfrisknandet är att påminna om att det finns ett liv bortom sjukdomen – ett liv fyllt av större frihet och mindre ångest. När man är sjuk är det lätt att fastna i en egen värld där allt kretsar kring viktnedgång och kontroll, vilket gör det svårt att se andra värden i livet. Att hjälpa den drabbade att förändra sin syn på livet och upptäcka vad som verkligen är meningsfullt är centralt för tillfrisknandet. Detta kan göras på olika sätt; prata om drömmar och planer inför framtiden, fortsätta att bjuda in personen till tillställningar och visa att du bryr dig. För kompisar och bekanta blir detta deras främsta uppgift. Ifall kompisar och bekanta även tar rollen att kontrollera personens matbeteende, är risken stor att det skapas konflikter och sprickor i relationen.